Call Us Today! 1.555.555.555|info@yourdomain.com

Historik

Historik2017-04-20T09:48:58+00:00

Historia

Hemgårdsrörelsen kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Den inspirerades av Settlementrörelsen i England, där inflyttningen till städerna var omfattande under industrialiseringen. För att lindra den misär som fanns i slumkvarteren och ge inflyttad ungdom hemliknande miljö startades hemgårdar i fattiga områden. Hemgårdarna ville lindra missförhållanden, motverka klassmotsättningar och ojämlikhet genom olika verksamheter i hemlik miljö.

De första hemgårdarna var således en form av samhällsarbete. Idén om hemgårdarnas funktion ligger således i namnet. Det rådde usla bostadsförhållanden i arbetarkvarteren. Gården skulle likna en hemmiljö, där arbetarna och deras familjer kunde delta i bildningsverksamhet samt kulturella och sociala aktiviteter. På hemgårdarna ville man ge människor möjlighet till ökad kunskap, självkänsla och glöd i sina strävanden efter att förändra sina levnadsförhållanden.

Natanael Beskow startade redan 1912 den första hemgården, Birkagården i Stockholm. Herta Svensson, som var personalkonsulent på Tobaksmonopolet och hade nära kontakt med Natanael Beskow, blev initiativtagare till Sveriges andra hemgård, Södergården i Stockholm.

Tyglagerskan Karin Nilsson kom i kontakt med Herta Svensson och drömmen väcktes om att få en liknande träffpunkt i Norrköping. Med stöd av fackföreningar, Norrköpings kommun och industrins arbetsgivare och tack vare ett oförtrutet arbete och ett aldrig vikande engagemang kunde drömmen förverkligas. Hemgården i Norrköping startades i en trerumslägenhet på Vattengatan 27 den 15 september 1926. Där anordnades diskussionskvällar, studiecirklar, samkväm, författarföreläsningar och familjeaftnar. Med frivilliga krafter samlade man ihop möbler och husgeråd och renoverade lokalerna.

År 1928 flyttade verksamheten till Drottninggatan.
År 1935 upplät staden 1700-tals fastigheten vid Strömmen, Saltängsgatan.
År 1957 lät staden genom medel ur bl a Trozelli donationsfond, Allmänna arvsfonden samt stadsanslag uppföra Nya Hemgården, ritad för sitt ändamål av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee.

Hemgårdarna startade ett eget Riksförbund 1937, Rikförbundet Sveriges Fritids- o Hemgårdar, Fritidsforum, med anknytning till liknande organisationer i Danmark, Finland övriga Europa och USA. Hemgårdarna är religiöst och partipolitiskt obundna. Arbetet genom åren har särskilt utmärkts av frivilliga arbetsinsatser.

Under de senaste åren har Hemgården utvecklat ett nära samarbete med olika aktörer i samhället. Hemgården skulle även kunna kallas föreningsgård eller ett folkets hus. Förutom studieförbund och en mängd fritids- och kulturföreningar samarbetar studiehemmet  med Norrköpings kommun, fackförbund, pensionärsförbund och privata skolor. Detta utvecklingsarbete har långsamt men säkert inneburit ett förtydligande av hemgårdsidén och en anpassning till vår tids verklighet. Visionen från 1912 om att vara en mötesplats för alla lever ännu och Hemgården i Norrköping sjuder av liv.

Viktiga årtal

1926

Tillkom den första Hemgården i 3 rum och kök på Vattengatan på initiativ av kvinnliga industriarbete och med stöd av Textilarbetareförbundet.

1928

Flyttade verksamheten till en lägenhet på Drottninggatan.

1935

Upplät staden 1700-talsfastigheten vid Strömmen på Saltängsgatan, Lilla Hemgården.

1957

Lät staden genom medel ur bl.a Trozelli Donationsfond, Allmänna Arvsfonden samt bidrag från Norrköpings stad uppföra Nya Hemgården, ritad av stadsarkitekt Curt von Schmalensee.